Sport har aldrig varit någonting för mig.

Handboll. För bara tre år sedan var jag så ointresserad av sport som man bara kan bli. När jag träffade min pojkvän år 2012 så var jag intresserad av vänner, familj, foto och musik. Sport fanns inte på kartan. Varken fotboll, hockey eller någonting annat. Idag ser det helt annorlunda ut. Jag klarar fortfarande inte av att se på en fotbollsmatch. Dock är jag illa tvungen att se tecknade matcher på tvn, alla timmar som pojkvännen lägger på Fifa, haha, men mer än så vägrar jag. En sport som jag under dem senaste tre åren lärt mig att faktiskt uppskatta är handboll. Mycket pågrundutav att det är en stor del av min pojkväns liv.
 
När vi började dejta så hade en ny säsong nästan precis dragit igång. Detta gjorde att en jag gång i veckan var och hejade på en ny match. Till en början var jag bara där som stöd. Efter ett par månader kände jag att jag ville prova på att använda mitt intresse för foto i samband med handbollen. Kameran hängde med på ett par matcher för att känna på om det var någonting för mig. 
 
Nu nästan tre år senare, har jag alltid kameran med mig. Varje match, i varje stad. Ena veckan här hemma i Göteborg och nästa vecka i tillexempel den lilla byn Hjo. Många frågar mig hur jag orkar lägga så mycket energi på att resa runt och fota lite handboll. Men för mig är det inte att lägga energi. Jag får göra något som jag brinner för, att fota och stötta min pojkvän samtidigt. Kan inte bli bättre :-) 
 
 

Kommentera här: